22.50

Det är lördagkväll, jag har kommit hem från jobbet. Livet är perfekt.

Eller, det kunde varit bättre, men inte mycket bättre.

Jag går runt med ett leende på läpparna, och guess what, det är äkta. Jag känner en enorm lycka strömma inombords, och jag vet inte varför, eller hur. Men det är genuint, äkta och fint. Tänk att man kan bli så lycklig av sig själv.

Idag tills kvällskaffet blev det en jägermeister, varför kanske ni undrar? Jo för att det funkar så fantastiskt bra emot maginfluensa. Jag vet, mamma vet, pappa vet, alla vet. Det dödar bakterier.

Jag funderar på om jag ska sova, det hade varit helt underbart skönt att sova. Men jag vill inte kasta bort denna glädjekänslan, jag vet ju inte om den finns kvar när jag vaknar imorgon. Jag ska le lite till för mig själv innan jag bestämmer mig för vad jag vill göra med min kväll, men en sak vet jag, och det är att jag sätter inte min fot utanför dörren.

Puss&kram